Medborgardialogen förbättrar Framtidsgatorna

Mycket har hänt sedan vi sist rapporterade från Framtidsgatorna. Uppsättningen testgator har utökats med Umeås Västra Esplanaden och Herkulesgatan i Göteborg. Nulägesdialogerna är genomförda på samtliga fem gator och har följts av en andra fas där medborgarna har bjudits in att tycka till om planskisserna som arbetats fram med utgångspunkt i synpunkterna kring nuläget.

Liknande spridningsmetoder men varierande räckvidd

För att uppmana boende, anställda och företagare att göra sina röster hörda har man i Göteborg och Umeå följt Stockholms exempel med skyltar på gatan och spridning av länken i sociala medier. Umeå kommun gjorde en gedigen insats med specialdesignat marknadsföringsmaterial. Storgatans nulägesdialog ingick inte i kampanjen, vilket förklarar det låga svarandeantalet.

En av många kampanjblad för dialogen i Umeå kommun

I samtliga fall har den inledande dialogen engagerat fler svarande än planskisskedet, detta kan bero på många olika saker.

Antal svarande i Placetoplan i de två dialogtillfällena på respektive gata, sorterat efter antal svarande.

GataGatulängdNulägesdialogPlandialog
Herkulesgatan, Göteborg700 m383 svarande179 svarande
Roslagsgatan, Stockholm400 m155 svarande77 svarande
Västra Esplanaden, Umeå550 m84 svarandeKommande
Helsingforsgatan, Stockholm470 m55 svarande22 svarande
Storgatan, Umeå300 m20 svarande57 svarade

Att döma av det varierande engagemanget på olika gator, trots likartade spridningsmetoder, tycks det inte gå att hitta ett universellt koncept för att nå ut till medborgarna i samband med temporära projekt. En orsak är naturligtvis gatans längd, där större gator berör fler invånare. Men det är inte hela förklaringen. Tabellen tyder på att det på förhand går att prognosticera en dialogs genomslagskraft utifrån gatans roll i området och de boendes förhållande till den. I ett område som Kville, där många känner stark förankring till sin stadsdel och där gatan är en viktig plats blir intresset för ett projekt som Framtidsgatan av naturliga skäl större än i Akalla där Helsingforsgatan inte används till mycket annat än transport, och där stadsstrukturen utformning syftar till att hålla människor borta från gatan. På Västra Esplanaden och Storgatan handlar de förhållandevis få svarande sannolikt snarare om att de boende är såväl färre som att gatorna i egenskap av huvudstråk gör de boende mindre känslomässigt förankrade till dem. För att uppbåda samma engagemang för senare gatutyperna behövs uppenbarligen mer resurser. Erfarenheter från en dialog på centrala Södra Förstadsgatan i Malmö säger att mer direkt adresserad information kan ge bra effekt.

Drömmar om Västra Esplanadens forna glans

Västra Esplanaden är en statligt ägd genomfartsled med över 20 000 passerande fordon per dag som klyver Umeås stadskärna itu. I samband med öppnandet av Västra länken övergår gatan i kommunens ägo, och antalet fordonspassager måste ofrånkomligen minska för att uppnå gällande miljökvalitetsnormer. För att utnyttja nya ringledens fönster för beteendeförändringar har kommunen valt ut Västra Esplanaden som sin andra pilotgata, utöver Storgatan. På grund av förseningar i bygget skjuts dock övertagandet och omvandlingen fram till våren 2024 men nulägesdialogen är genomförd.

”Min balkong vätter mot västra esplanaden. Jag längtar efter caféer, träd, promenadstråk och parkbänkar. Det får gärna finnas plats för gatumusik och marknadsstånd. Jag drömmer om att kunna öppna balkongdörren utan att ösas över av damm och skräp från tung trafik. Tack för att ni bygger om.” Förbättringsförslag för nuläget från kvinna, bosatt i de närmsta kvarten, 50–59 år gammal.

Synpunkterna var många och blandade, men fram kommer en bild av en gata där mycket kan bli bättre. Många poängterade hur biltrafiken idag gör det till en ogästvänlig plats, inte värdig dess namn. Man vill ha en gata med mer yta för cyklister, vistelse och liv, bättre belysning och mer aktivering som gör sträckan till ett promenadvänligare stråk. En svarande berättade om sin barndom på gatan, då den erbjöd en fin miljö för både boende och lek. Andra ansåg att mer storskaliga trafikapparater är den enda vägen framåt.

Inskickat foto från Västra Esplanaden på 50-talet.

”Västra Esplanaden känns som en otrevlig motorväg när man går där. Därför besöker jag aldrig någon butik, frisör eller annat som är där. Om vägen blir trevligare med mindre biltrafik kan jag tänka mig det. […] Är det nödvändigt att kunna svänga vänster eller höger vid varje gata?” Förbättringsförslag för nuläget från kvinnlig besökare, 40–49 år gammal.

”Gör inte västra esplanaden till en fil åt båda håll. Alla Umeå bor som någon gång försökt ta sig från jobbet har nog uppmärksammat hur många som ska ut respektive in till stan på morgonen. Att minska på filerna är ju som att be om sämre luft i stadskärnan. Mer köer är ju knappast bättre.” Förbättringsförslag för nuläget från manlig arbetande, bosatt utanför Umeå, 30–39 år gammal.

Västra Esplanadens bärande roll i Umeå gör att det är många som ska tycka till, och diskussioner kring prioritering av ytor pågår för fullt mellan politiker, tjänstemän, konsulter och andra berörda parter.   

Gå gärna in och läs fler av medborgarnas åsikter här: Västra Esplanaden – Placetoplan

Storgatan har potential att koppla Väst på stan till centrum

Storgatans koncept togs på många sätt väl emot, och många kommentarer handlade om att inte tillräckligt omfattande förändringar föreslogs, i synnerhet för cykelinfrastrukturen. Med Trafikverket som väghållare på Västra Esplanaden omöjliggörs ett sammanhängande stråk från väster till öster och problemet med att göra om en kortare sträcka som inte förändrar helheten poängterades upprepade gånger.

Det är inte tillräckligt. Det saknas en cykelväg förbi centrum i öst-västlig riktning nära älven. Denna bör vara obruten och börja redan från korsningen västra kyrkogatan/storgatan, sen löpa förbi västra esplanaden och vidare västerut tills korsningen med Ängesvägen. Detta uppnås genom att enkelrikta biltrafiken och ta utrymmet till cykelbana.” Kommentar på skiss från man, bosatt i annan del av Umeå, 40–49 år gammal.

Majoriteten av de svarande ställde sig positiva till omprioriteringen av gaturummet från breda bilkörfält till yta för framför allt cyklar men också fotgängare, uteserveringar och sittplatser. Inte minst är luftkvaliteten en fråga som många Umeåbor värnar om.

För den nyfikne finns alla kommentarer på skissen att läsa här: Storgatan – Placetoplan

Herkulesgatan en småstad i storstan

”Herkulesgatan är ju ganska unik… Finns ju ingen liknade gata på Hisingen.
Är lite som 2 lång, fast med få caféer och krogar.” Kommentar från man, bosatt på Hisingen, 50–59 år gammal.

Herkulesgatan i Kville på Hisingen är en lokal huvudgata i en stadsdel som närmast ger en känsla av en stad i staden. Här finns en stark lokalpatriotism och en mycket brokig blandning verksamheter med trogna stamkunder. Boende och arbetandes starka anknytning till platsen förklarar sannolikt de rekordmånga synpunkter som kom in i de båda dialogskedena. Hundratals kommentarer är svåra att sammanfatta i ett kort blogginlägg, men precis som på Västra Esplanaden blev ett betydande behov av, och efterfrågan på, förändring tydligt. Herkulesgatan uppfattas som en otrygg och eftersatt plats med stor men outnyttjad potential. Här rinner Kvillebäcken i ett årum som knappt syns, och möjliga torg- och parkytor är överdimensionerade korsningar för biltrafik. Den befintliga gång- och cykelbanan är för trång för att rymma de flöden och aktiviteter som tar plats i gatan. Dialogen tyder även på ett stort behov av mer grönska längs med gatan.

Gör om Herkulesgatan till en gågata som binder ihop Hjalmar Branting med nya Karlastaden.” Förbättringsförslag för nuläget från manlig besökare, 40–49 år gammal.

80 procent av de svarande var boende och överlag var de överens om vilket håll utvecklingen borde gå, även om en stor del av behoven var av sådan karaktär att de föll utanför ramarna för ett temporärt gatuprojekt – mer grönska, ökad trygghet, mer plats för gående och cyklister och bättre tillvaratagande av befintliga kvaliteter. Efter att ha stött och blött medborgarnas åsikter presenterades en utformning som försökte tillgodose så många av förbättringsförslagen som möjligt.

Förslaget med en för motorfordonstrafik enkelriktad gata där kantstensparkeringen behålls på ena sidan var en kompromiss mellan dels de, framför allt verksamheter, som tryckte på vikten av tillgänglighet för bilburna kunder och matgäster, dels den stora efterfrågan på ökade ytor för vistelse, grönska samt cykel- och gångtrafik. I dialogen kring skissen har främst boende som står bakom bilbegränsningslinjen svarat, vilket gör att de efterfrågade mer långtgående förändringar, medan ett par missnöjda aktörer samlade sig för att gemensamt försöka vända utvecklingen, främst på grund av den minskade bilframkomligheten. Efter specialinsatta personliga möten med kommunen blev dialogen mer konstruktiv.

”Ska inte parkeringen här tas bort? Den kunde ju bli en fin park eller ett torg, så området vid undergången kan bli en mötesplats!” Kommentar på skiss från kvinna, bosatt i de närmsta kvarten, 50–59 år gammal.

”Vi behöver besöksparkeringarna som vi hade i dagsläget. Ni får renovera hur ni vill, men inte flytta på allt för mycket parkeringar, eftersom de kan påverka våra verksamheter på gatan.” Kommentar på skiss från manlig företagare, 20–29 år gammal.

Eftersom otryggheten var av ett de mest uppmärksammade problemen har den adresserats i förslaget i möjlig mån, men då den huvudsakliga orsaken ligger inom en fastighet är den svår att komma till bukt med inom projektets ramar. I övrigt framhöll många det positiva i den tillskapade grönskan och kom med ytterligare förslag på hur befintliga korsningar skulle kunna utformas och aktiveras.

Läs gärna mer om det stora medborgarengagemang som Herkulesgatans framtidsgata har uppbådat på webben: Herkulesgatan idé – Placetoplan (nuläge) Herkulesgatan – Placetoplan (skisser).

Enighet om sänkta hastigheter på Helsingforsgatan

Intresset på Helsingforsgatan för dialogens andra fas var svalt, trots skyltar på gatan och affischering i närliggande bostadshus, och generellt framkom inget stort behov av att förändra det presenterade konceptet. Utifrån kommentarerna på skissen tycks det råda så gott som konsensus på Helsingforsgatan om att bilförarnas hastighet behöver dämpas, och att de föreslagna chikanerna är positiva för gatan. De svarandes lokalkännedom innebar också värdefulla inspel kring vilka specifika platser som användes till vad.

”Behövs ett övergångsställe här, och en trappa upp förbi skolgården. Många som kommer från ishallen/Trädgårdsstaden och tycker att det är jobbigt att ta sig upp på södra sidan. Många barn som korsar här, har varit nära olyckor flera gånger.” Kommentar på skiss från kvinna, bosatt i de närmsta kvarten, 40–49 år gammal.

Samtliga kommentarer återfinns på: Helsingforsgatan – Placetoplan

Roslagsgatan med målat skoltorg och parkering samtidigt

Roslagsgatan dras precis som Herkulesgatan med motstridigheter huruvida en begränsning av bilar på gatan är en god eller dålig idé. Precis som på Herkulesgatan presenterades ett förslag som försökte tillfredsställa bägge parter, vilket på samma vis föranledde att respektive sida ansåg det vara otillräckligt. I mångt och mycket återkom samma polariserade konflikt om cyklister, parkeringsplatser och framkomlighet som i det första skedet. Förslaget om ett ”skoltorg” blev kritiserat då eleverna ansågs ha en duglig skolgård att vistas på. Många boende som förespråkade status quo använde ordalag som indikerade att äganderätt till gatan utanför ingick i bostaden.  

”Det får inte förekomma någon typ av markmålning på Roslagsgatan. Det är varken fint för oss som bor i huset att kolla ner på samt att det inte passar in i miljön och den vackra skolan.” Kommentar på skiss från kvinna, bosatt i de närmsta kvarten, 20–29 år gammal.

Att grönskan måste till är de svarande dock rörande överens om, även om den mängd som efterfrågas inte ryms inom stadens budget och underhållsplan.

”Bättre med träd längs hela gatan än onödiga parkeringsplatser. Varför inte ta tillbaka mer av gaturummet?” Kommentar på skiss från manlig besökare, 20–29 år gammal.

Plandialogen finns att läsa i sin helhet här: Roslagsgatan – Placetoplan

Samtliga skisser har nu reviderats efter dialogrundorna. I skrivande stund pågår ett intensivt arbete med att slutföra detaljerna för att få allt klart till planerad byggstart i vår.

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close