Smarta gator är gator för alla

Idag exkluderas många från att använda stadsrummet. Trots vällovliga ord i FN:s konvention om mänskliga rättigheter, komplettering i Plan- och bygglagen (PBL 2001) och föreskrifter om att göra det tillgängligt för alla, även i befintliga miljöer (HIN 2003 och ALM 2004, Boverket), har vi ännu inte tillgängliga stadsrum. Det har regeringen blivit uppmärksammad på och gav Boverket i uppgift att till 30 juni 2021 föreslå hur det ska kunna bli verklighet i befintliga miljöer (Finansdepartementet 2020).

Utgångspunkter

En smart gata ska kunna användas för egen maskin av alla, även den fjärdedel av befolkningen som har funktionsnedsättningar av något slag.

Vad är särskilt viktigt för personer med funktionsnedsättning? Många behov sammanfaller för flera kategorier av funktionsnedsättningar och många är allmängiltiga.

BehovRörelse-nedsättning[1]Synskada[2]Hörselskada[3]Kognitiv nedsättning[4]
Korta avståndXX      
Fast, jämn halkfri beläggningXX      
FlacktXX  
Inga kanterX   
LedstängerXX  
Bra sittmöjligheterX   
Tillräcklig och hinderfri breddXX  
Sikt från låg höjdX   
Ljust (dock ej bländande)XXXX
Tydlig och säker trapputformningXX  
Kontraster X X
Lättorienterat X 
Tydlig information (text, tal, ljud) XXX
Varning vid faror X X
Lågt omgivningsljud  XX

[1] Rörelsenedsättning omfattar både behov av balansstöd och rullstol.
[2] Synskada omfattar både synnedsättning och blindhet.
[3] Hörselskada omfattar både hörselnedsättning och dövhet.
[4] Kognitiv nedsättning omfattar utvecklingsstörning, demens och medfödd eller förvärvad hjärnskada.

Exempel

Stockholmsprojektet Framtidsgatan har presenterats här på bloggen, såväl inför som efteråt. Genom att justera utrustningen på några punkter, skulle området blivit tillgängligt för fler. Här följer några exempel.

Originalbild                                                            
Kontrastmarkeringar på avgränsningarna

Originalbild                                                            
Förlängd bordskiva för rullstolsanvändare, ryggstöd

Originalbild
Armstöd med kontrast

Gångfartsområden ska ge prioritet till gående samtidigt som fordon av olika slag ska kunna ta sig fram men med hänsyn tagen till gående. Som synskadad, rullstolsburen eller kognitivt funktionsnedsatt kan det dock upplevas skrämmande att röra sig på samma yta som bilar och cyklar. En smart gata med gångfartsområdesreglering innebär därför att det finns stråk på gatan där fordonsförare inte kan eller inte känner sig bekväm med att framföra sitt fordon. Det blir då en trygg zon för fotgängare, där man bara behöver samverka med andra gående.

Gångfartsområde på Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Trygg zon intill fasaden. Foto: Karin Renström

Forskning

Den forskning som bedrivits i Sverige avseende utformning för människor med funktionsnedsättning har framför allt fokuserat på hur ledstråk för synskadade bör vara utformade för att vara lätta att följa (motsvarande ”användbarhet” enligt föreskrifterna) samt vilka behov årsrika människors har i gatumiljöer. Resultat från dessa studier redovisas till exempel i:

  • ”Hur orienterar personer som är blinda längs ett kontinuerligt ledstråk?” (Trafikverket 2007);
  • ”Att orientera med hjälp av ledytor – Blinda testar taktiliteten i ytor med olika material och struktur” (Trafikverket 2004);
  • ”Pollare med taktila bilder – Kan sådana utformningsdetaljer underlätta för personer med synnedsättningar att hålla riktningen när de korsar en körbana?” (Trafikverket 2014);
  • ”Shared space och kognitiv funktionsnedsättning” (Trafikverket 2016) och
  • ”Accessibility, safety and security for older persons in the local outdoor environment: The demonstration project ‘Let’s go for a walk'” (Trafikverket 2007).

Från ovanstående rapporter kan man dra slutsatserna att:

  • Naturliga ledytor är överlägsna konstgjorda vad gäller möjligheten för personer som är blinda att orientera i en fysisk miljö.
  • Naturliga ledytor måste utformas, konstrueras och underhållas så att den vita käppen inte fastnar.
  • Kantstöd medför lättare orientering längs naturliga ledytor som exempelvis plantering.
  • Konstgjorda ledytor fungerar endast då de är rätt utformade.
  • Ledytor lagda på ett sådant sätt att gångriktningen är tvärs emot sinusvågornas eller ribbornas längdriktning är svåra att identifiera.
  • Konstgjorda ledytor måste ses i förhållande till omgivande strukturer och ytor.
  • Kupolplatta som komplement till kant vid korsande av gata vid övergångsställe och gångpassage underlättar identifieringen.
  • Undvikande av glapp är viktigt för att uppnå en trygg användning av ett ledstråk. Upphöjda gångpassager måste kunna identifieras enkelt och ha en tydlig markering att följa för att blinda ska kunna korsa på ett tryggt sätt.
  • Ledytor som ger en sinusliknande rörelse i käppen är lättast att följa.
  • Varningsytor måste taktilt skilja sig ordentligt från varandra.
  • Omgivande material kring ledytor måste vara slätt.
  • Smågatstensytor är inte lämpliga eftersom teknikkäppen hakar i fogarna.
  • Det är viktigt med pollare som har tydlig, riktningsgivande pil på toppen för att underlätta orientering för synskadade.
  • Refug underlättar vid passage över breda gator.
  • Varningsytor är viktiga som avgränsning när man ska passera över körbana.
  • Shared space-ytor har sina fördelar i och med att bilarnas hastighet sänks vilket underlättar samspelet för personer med kognitiv funktionsnedsättning.
  • De små detaljerna har avgörande betydelse för årsrika människors tillgänglighet och säkerhet.
  • Det är viktigt att involvera de människor ur de grupper som man vill underlätta för när man planerar åtgärder.

En utblick till andra länder visar också ett magert utbud på forskning inom området. I Singapore har en liknande studie som Trafikverkets ”Let’s go for a walk” genomförts, med fokus på årsrika personer. Där identifierades tolv kategorier av miljöfaktorer som är viktiga, bland annat:

  • verksamhet (butiker och tjänster, kollektivtrafik och anslutning),
  • fotgängarinfrastruktur (trottoarkvalitet, skyddad gångväg, universell design, korsningar, bänkar och offentliga toaletter),
  • estetik (naturliga element, byggnader, buller och städning),
  • trafiksäkerhet (beteende hos andra trafikanter och vägbredd),
  • väder och
  • social kontakt.

I analysen drogs slutsatsen att tillgång till verksamheter och fotgängarinfrastruktur är viktigt för äldre vuxnas beteende utanför hemmet. (Cao, Heng & Fung 2019).

I Danmark har studier tagits fram för att titta på hur terrorskydd behöver placeras för att inte utgöra hinder för människor med funktionsnedsättning (Pedersen, Ilum, S., Deichmann J, Ramboll 2018). Studier av olika dirigeringsverktyg visar på svårigheter att få till bra förslag på gångvägar med dessa hjälpmedel. Rutterna kan vara onödigt långa och saker som definieras som hinder är ibland inte det i verkligheten (Tannert, Kirkham & Schöning 2019).

En navigeringshjälp för synskadade kan i framtiden kanske vara en så kallad ”Smart käpp”. Tekniken går ut på att käppen upptäcker hinder med hjälp av ultraljud och varnar brukaren, antingen via en röst eller med en vibrerande handske om brukaren är hörselskadad. Utrustningen, som bärs i en axelremsväska, kräver dock fungerande batterier och funktionen blir därför känslig. (Ny teknik 2009).

//Louise Bergström och Karin Renström (Sweco)

Källor

Cao Y., Heng CK., Fung JC. (2019) Using Walk-Along Interviews to Identify Environmental Factors Influencing Older Adults’ Out-of-Home Behaviors in a High-Rise, High-Density Neighborhood. International Journal of Environmental Research and Public Health.16(21):4251. https://doi.org/10.3390/ijerph16214251

Pedersen, J., Ilum, S., Deichmann J, (2018) Matilpasning og terrorsikring: Nye barrierer for universelt design? Trafik och veje, november.

Tannert B., Kirkham R., Schöning J. (2019) Analyzing Accessibility Barriers Using Cost-Benefit Analysis to Design Reliable Navigation Services for Wheelchair Users. In: Lamas D., Loizides F., Nacke L., Petrie H., Winckler M., Zaphiris P. (eds) Human-Computer Interaction – INTERACT 2019. INTERACT 2019. Lecture Notes in Computer Science, vol 11746. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-030-29381-9_13

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close