Grönskans betydelse för mångfunktionella gator

landscape,street,trees,tree lined,overhang,archway,leaves,tree lined street,free pictures, free photos, free images, royalty free, free illustrations, public domain

I denna tredje riktade litteraturgranskning fokuserar vi på effekterna av grönska på stadens gatumiljö. Tidigare har vi rapporterat om hur gatans utformning stödjer livskvalitet (liveability) och trafiksäkerhet. Det gemensamma syftet med dessa forskningsöversikter är att beskriva de fysiska faktorer som påverkar gatans mångfunktionalitet och i sin tur ge input till designprinciper för mångfunktionella gator och gatufunktionsindexet, inom projektet Smarta Gator.

Empiriska studier av direkta och indirekta effekter av gröna gator

Resultat som redovisas här baseras på 40 empiriska studier varav 33 handlade om gröna gator, särskilt gatugrönska (30 artiklar) men också dagvattenhantering (3 artiklar). Fem artiklar studerar grönska vid sidan av gatan som till exempel gröna byggnader och privata trädgårdar men eftersom de anses vara en integrerad del av gatan, ingår även de i rapporteringen. Slutligen inkluderar vi två artiklar där gatornas fördelar diskuteras med hänsyn till deras roll som gröna spridningskorridorer. Detta kan ses som ganska få, men det är viktigt att komma ihåg att granskningen gäller mångfunktionella gator och inte gröna spridningskorridorer i allmänhet. Vi läste totalt 81 artiklar, men en del artiklar bedömdes inte som relevanta på grund av att de inte baserades på empiriska data, inte fokuserade på gatugrönska eller att de studerade motorvägar, vilket inte omfattas av Smarta Gator-projektet.

Artiklarna kan delas upp i två grupper där den första diskuterar direkta miljöeffekter (23 artiklar) och den andra indirekta sociala eller ekonomiska effekter (14 respektive 3 artiklar). De direkta miljöeffekterna täcker påverkan på mikroklimat (9 artiklar), biologisk mångfald (6), luftföroreningar (5) och dagvattenhantering (3). De indirekta sociala och ekonomiska effekterna handlar om inverkan av grönska på hälsa genom förbättrat luftkvalitet (2 artiklar), fysisk aktivitet (3 artikel), mental hälsa (1 artikel), livskvalitet (5 artiklar) och trygghet (3 artiklar). Slutligen behandlar tre artiklar de ekonomiska effekterna av gröna gator, både direkt, genom att höja fastighetsvärden och indirekt, genom att öka attraktiviteten och betalningsviljan.

Figur 1 Andel av direkta miljöeffekter och indirekta sociala och ekonomiska effekter studerade i de 40 empiriska studierna

Gröna gator påverkar alltså många olika funktioner, från luftföroreningar till fastighetspriser, och således stödjer gröna gator det centrala mångfunktionella konceptet i Smarta Gator-projektet. I många fall har grönska en positiv påverkan på miljön och genererar sociala och ekonomiska vinster, men under vissa förhållanden kan grönska också ha negativa effekter, något som vi diskuterar i detalj nedan.

Typer av grönska och deras ekologiska, sociala och ekonomiska effekter  

Sammantaget stödjer gröna gator många funktioner: de minskar översvämningsriskerna (Jose et al. 2015, Lin et al. 2018), främjar hälsa genom att öka fysisk aktivitet och locka till promenader (Adkins et al. 2012, Sarkar et al. 2015, Nguyen 2018), och förbättrar mental hälsa (Helbich 2019). Det finns även bevis för att gator med mer grönska är förknippade med mindre negativa födelseutfall (Abelt och Mc Lafferty 2017) och högre födelsevikt, särskilt i mycket tätbebyggda områden (Cusack et al. 2017). Gröna gator ökar livskvalitet (liveability), invånarna är mer nöjda med sin boendemiljö (Kim et al 2017b, Mahmudi et al. 2015, Fauzi et al. 2018, Norouzian-Maleki 2018, Curl et al. 2015) och är villiga att betala mer för sitt boende, en indikator på det ekonomiska värdet av grönska (Ng et al. 2015). Detta bekräftas också av högre huspriser och bostadsvärden (Zhang och Dong 2018, Netutsil et al. 2014).

Utöver dessa lokala effekter genererar gröna gator fördelar genom att skapa gröna spridningskorridorer och till större ytor av sammanhängande grönska. Detta har i sin tur positiva effekter för biologisk mångfald (t.ex. Vergnes et al. 2012, Maruyama 2019) och mikroklimat (t.ex. Jiang et al. 2018). Hög andel grönyta i ett område kan dessutom minska buller (t.ex. Margaritis och Kang 2016, Liu et al. 2013) och luftföroreningar (t.ex. Cusack et al. 2017, Abelt och Mc Lafferty 2017).

Men även om det finns många studier som rapporterar positiva effekter, nämns också potentiellt negativa eller motstridiga effekter, framförallt när det gäller luftkvalitet, mikroklimat och biologisk mångfald. Om effekterna blir positiva eller negativa beror på typ och utformning av grönska, som till exempel val mellan träd eller buskar, skillnad mellan barrträd och lövträd, och avstånd mellan träd (t.ex. Kurppa et al. 2018, Jin et al. 2014, Mori et al. 2018). En betydande roll spelar också gatuorientering (t.ex. Huang et al. 2017, Morille et al. 2016), gatubredd (t.ex. Kim et al. 2017, Jin et al. 2014, Mori et al 2018), och byggnadstypologi (t.ex. Kurpa et al. 2018). Faktorer som inte tillhör planerarens verktygslåda men som också påverkar är i vilken klimatzon gatan är belägen (t.ex. Huang et al. 2017, Jiang et al. 2018, Morille et al. 2017), årstidårstid (t.ex. Jiang et al. 2018, Shojaei et al. 2017) och lokala väderförhållandena (t.ex. Tsiros 2017).

Det är därför viktigt att se till alla olika faktorer och deras positiva och negativa effekter. I tabell 1 klassificerar vi olika typer av gatugrönska som behandlas i artiklarna; träd dominerar med 22 artiklar medan buskar bara nämns i tre artiklar. Åtta artiklar anger inte en typ av grönska, utan hänvisar i allmänhet till gatuvegetation. Tabell 2 fokuserar på de specifika faktorer som studerats, såsom trädhöjd, trädarter, placering av träd och buskar, trädavståndet eller deras placering i förhållande till gatubredden och byggnaderna. I båda tabellerna indikerar plus (+) en jämn positiv påverkan, medan plus och minus (+ -) indikerar att artiklarna diskuterar både positiv och negativ påverkan. Minus (-) betyder att artiklarna rapporterade bara negativ påverkan.

Tabell 1 Klassificering av olika typer av gatugrönska som behandlas i artiklarna. Ett plus (+) indikerar en jämn positiv påverkan, medan ett plus och minus (+ -) indikerar att artiklarna diskuterar både positiv och negativ påverkan. En minus (-) betyder att artiklarna rapporterade bara negativ påverkan.
Tabell 2 Översikt av de specifika faktorer angående träd och buskar som behandlas i artiklarna. Ett plus (+) indikerar en jämn positiv påverkan, medan ett plus och minus (+ -) indikerar att artiklarna diskuterar både positiv och negativ påverkan. En minus (-) betyder att artiklarna rapporterade bara negativ påverkan.

När det gäller luftföroreningar kan träd leda till minskad luftkvalitet på smala gator med förhållandevis höga byggnader, eftersom sådana gator kan blockera vind och hindra naturlig ventilation. Problemet ökar vid de nedre delarna av gatusektionen, det vill säga nära fotgängarna (Kurppa et al 2018, Jin et al. 2014). Graden av negativa påverkan beror på gatuorientering i förhållande till vindriktningen, byggnadstypologi, årstidårstid och klimatzon. Till exempel föreslår Jin et al. (2014) i en studie i Shanghai, där vintern är den mest förorenade årstiden, att man bör ha lövträd istället för vintergröna träd för att inte hindra naturlig ventilation. Kurpa et al. (2018) fann i en studie i Helsingfors att problemet med luftföroreningar ökar när den längre sidan av byggnaderna placeras parallellt med gatan, återigen med tanke på de lokala väderförhållandena och vindorienteringen. Buskar föreslås ofta som en mer lämplig typ av grönska än träd, eftersom de kan filtrera trafikrelaterade föroreningar som koncentrerar sig på de nedre nivåerna på gatan, utan att blockera vind. Tvärtemot vad som rekommenderas för smala gator, kan en tät rad med träd hjälpa till att effektivt filtrera trafikrelaterade föroreningar på bredare gator. Där kan en kombination av träd och buskar effektivt förbättra luftkvaliteten (Mori et al 2018, Kim et al 2017).

Effekterna av grönska och gatuträd på mikroklimatet, temperatur och luftfuktighet, är däremot alltid positiva (Huang et al. 2017, Jiang et al. 2018, Morille et al. 2017, Yang et al. 2018, Shojaei et al. 2017, Sanusi et al. 2016, Wang et al. 2018, Tsiros 2010, Klemm et al. 2015). Hur stor den positiva effekten blir beror emellertid på klimatzon och årstiden (Jiang et al. 2018, Shojaei et al. 2017, Song och Wang 2016), tiden på dagen (Sanusi et al. 2016), gatuorientering (Huang et al. 2017, Morille et al. 2016, Yang et al. 2018, Sanusi et al. 2016) och bebyggelsetäthet (Tsiros 2019, Wang et al. 2018). Generellt sett är fördelarna större under varmare förhållanden. Miljövinsterna ökar eftersom en sänkning av temperaturen minskar kylenergibehovet i byggnader (Huang et al. 2017, Morille et al. 2016, Song och Wang 2016).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det kan finnas en konflikt mellan trädens negativa påverkan på luftkvaliteten och deras positiva inverkan på mikroklimatet, i alla fall på smala gator med relativt hög bebyggelse. Fler träd med mycket blad kan sänka temperaturen, ge skuggning och minska behovet av luftkonditionering inomhus i angränsande byggnader, men de kan blockera vinden och hindra ventilation, vilket i sin tur har negativa effekter på luftkvaliteten.

Biologisk mångfald är en annan kategori som inte nödvändigtvis stöds av gatugrönska. Även om det stöder en del arter (Pecarevic et al. 2010, Ranta et al. 2015, Vergnes et al. 2012, Maruyama 2019) har gatugrönska ofta låg diversitet, mycket lägre än i andra typer av grönområden, såsom parker eller gårdar (Lososova et al. 2011, 2012). Studierna pekar därför på vikten av val av växtarter för att skapa biotoper för mer biologisk mångfald (Ranta et al. 2015, Marouyama 2019, Lososova et al. 2011, 2012).

Från de studerade indirekta sociala effekterna av grönska rapporterades en potentiellt negativ inverkan av gatugrönska i relation till trygghet (Ozhanci 2014, Cinar och Cubukcu 2012). Grönska kan ha både positiva och negativa effekter beroende på utformning. Rader av gatuträd som skapar starka siktlinjer har en positiv inverkan eftersom de ökar orienterbarhet (Ozhanci 2014). Tvärtom kan höga och täta buskar som blockerar synligheten ha motsatt effekt (Ozhanci 2014, Cinar och Cubukcu 2012). Härmed synliggörs en annan konflikt, denna gång mellan luftkvaliteten på gatan och trygghet; täta buskar på gator är fördelaktiga för att förbättra luftkvaliteten, eftersom de filtrerar trafikrelaterade föroreningar (Mori et al 2018, Kim et al 2017), men kan dock ha en negativ inverkan på trygghet, särskilt om de planteras tätt och är höga.

Slutsatser om gröna gator

Gröna gator har många positiva effekter som kan delas in i miljöeffekter och sociala och ekonomiska effekter. Exempel på positiva direkta effekter är förbättrad luftkvalitet och mikroklimat, minskning av översvämningsriskerna och ökad biologisk mångfald. Exempel på positiva sociala effekter är förbättrad hälsa, både genom att förbättra luftkvaliteten och genom att inbjuda till mer promenader och fysisk aktivitet. Även mental hälsa, livskvalitet och trygghet påverkas positivt av grönska. Slutligen ger gatuvegetation ekonomiska fördelar både direkt, genom höjda fastighetsvärden och indirekt, genom att öka attraktiviteten och betalningsviljan.

Den viktigaste typen av grönska är gatuträd, följt av buskar. Båda är emellertid också förknippade med möjliga negativa effekter, beroende på kontext. På breda gator kan till exempel träd och buskar filtrera trafikrelaterade föroreningar och förbättra luftkvaliteten, men på smala gator kan täta och stora vintergröna träd på små avstånd blockera vind och hindra ventilation, vilket har negativa effekter på luftkvaliteten. Samtidigt är trädtätheten den viktigaste faktorn för att förbättra mikroklimatet genom att minska den lokala temperaturen, särskilt i varma klimatzoner. Således uppstår en konflikt mellan två viktiga ekologiska gatufunktioner som måste hanteras med lämplig utformning och urval av växtarter. Valet av olika trädarter är också nyckeln till att stödja den biologiska mångfalden.

Buskar bidrar bättre än träd till luftkvalitet, eftersom de filtrerar trafikrelaterade föroreningar, men inte blockerar vind. De påverkar emellertid inte mikroklimatet på samma sätt som träd. Dessutom konstaterades att täta och höga buskar minskar känslan av trygghet. Den kombinerade inverkan av träd och buskar är också dokumenterad, till exempel på biologisk mångfald och på luftkvalitet, där studier förespråkar en kombination.

Om målet är ökad mångfunktionalitet i framtidens gator är det viktigt att lyfta fram positiva synergier men också konflikter. Vår granskning visar att det finns skillnader mellan synergi och konflikt som avgörs av exempelvis valet av trädart och grönskans exakta placering och utformning. Med andra ord garanterar närvaron av grönska i sig inte alltid positiva miljöeffekter. Kontextuella faktorer, såsom klimatzon, orientering och gatubredd i förhållande till byggnadshöjd måste beaktas för att bedöma deras påverkan.

// Gianna Stavroulaki & Meta Berghauser Pont (Chalmers)

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close