Hälsa som drivkraft för framtidens gator – under och efter pandemin

Image
New York Open Street (Mike Lydon)

Denna kris som världen nu genomgår på grund av Covid19 har förändrat trafik och resvanor i städerna på ett sätt som ingen kunde förutse. I stort har resandet minskat, i synnerhet kollektivtrafiken som i vissa städer gått ner mer än 90 procent. Trots Sveriges milda åtgärder så har resandet minskat radikalt även här. Cyklingen däremot har tvärtom ökat, i många fall mer än det dubbla. Sannolikt som en reaktion på kollektivtrafikens fall men också det faktum att den som cyklar själv kan styra distansen till andra plus att cyklingen innebär fysisk aktivitet som stärker hälsan. I de städer som inte har en total lockdown har också sett en ökad lokal gångtrafik i bostadsområdena då allt fler jobbar hemma och då gör sina vardagsärenden på gångavstånd från bostaden. Gångtrafik har dock minskat radikalt i de arbetstäta stadskärnorna, i vissa fall med 80 procent. Biltrafiken har sett en dramatisk minskning i nästan alla städer. Det finns dock en oro och vissa tecken på att biltrafiken och utsläppen kommer öka efter coronakrisen, på grund av rädslan för kollektivt resande.

Denna extrema situation som inneburit en aldrig tidigare skådad förändring av stadstrafiken har emellertid lett till att många städer sett en möjlighet att göra stora temporära omdaningar av sina gator. Förändringar som många planerare och politiker också överväger att göra permanenta. Några exempel. Paris lade under några veckor ut 50 km av totalt planerade 650 km temporära cykelfält med hjälp av avgränsningsstolpar och målarfärg. Milano har tagit fram en plan för att gång- och cykelanpassa 35 km gator. Glasgow har tagit bort en tredjedel av sina parkeringsplatser för att kunna bredda gångytor. Auckland har breddat trottoarer med grus och träkanter och målade nya busshållplatser som gav mer plats för gående. Aten har i tre månader stängt av centrum helt för bilar. Berlin erbjuder gratis lånecyklar. Bryssel har sänkt hastigheten till 20 km/h i stadskärnan. Oakland lade ut 100 km ”slow street-network” med låga hastigheter och där genomfartstrafik förbjudits. Seattle har tagit fram ett program för att konvertera parkeringsplatser nära matanläggningar för kunder och leveranser. New York håller på att lägga ut mer än 160 km bilfria gator, sk ”open streets”. Tampa har tillfälligt tagit bort krav på att restauranger ska ha tillstånd för uteserveringar på gata och parkeringsplatser. Brittiska regeringen ska satsa 23 miljarder kronor på nya gång- och cykelprojekt.

Genomgående för de olika åtgärderna och strategier är att främja (social) fysisk distansering, genom att ge mer plats gående och cyklister. Gator har gett plats för köer utanför livsmedelsbutiker, marknader och viktiga företag. Gator ger plats för restauranger och butiker för att betjäna kunder utomhus, och för skolor och daghem. Gator är också platser för rekreation och friluftsliv för människor utan gårdar eller balkonger. Gator har gett plats för medicinska tester och distributionsplatser för mat och dricksvatten. Många städer betonar också mobiliteten för samhällsviktiga arbetare, de människor som tillhandahåller medicinsk vård, mat, leveranser och de tjänster som gör att folk kan stanna hemma måste kunna röra sig säkert och effektivt.

Flera portaler och webbresurser har öppnats upp som listar olika städers coronarespons. Under hashtagen #covid19streets går det på sociala medier följa den strida ström av nya gatuprojekt som startas under pandemin. Den nordamerikanska trafikorganisationen NACTO var tidigt ute med sitt COVID-19: Transportation Response Center och de har redan släppt designguiden Streets for Pandemic Response and Recovery. Guiden listar exempel på konkreta temporära åtgärder som även skulle kunna leda till permanent omvandling.

Temporära cykelbanor (roll lanes)

Temporära trottoarbreddningar (sidewalk extensions)

Temporära gångfartsgator (slow streets)

Temporära lastzoner (pickup and delivery zones)

Temporära uteserveringar (streateries)

Inom forskningsprojektet Smarta gator kommer testbed-projektet Stockholms Framtidsgator att genomföras hösten 2020. Tre gator i Stockholm i anslutning till tre skolor görs om till vad NACTO skulle kalla ”slow streets” eller ”school streets”. Projektidén föddes dock innan coronakrisen. Svenska städer har inte genomfört eller planerat genomföra större gatuomvandlingar på grund av krisen som pågår i andra städer. Varför svenska kommuner inte reagerat som andra städer har säkerligen flera orsaker. Framtidsforskare Dan Hill resonerar om att det kan ha med svensk demokrati och beslutskultur att göra. Sverige har valt en medelväg där större ansvar lagts på individen, snarare än på myndigheter. Vård och omsorg har fått ökade resurser som en reaktion på ökat antal sjuka i Covid-19. Kollektivtrafiken har till viss del anpassats efter de minskade trafikflödena då många fler arbetar hemma. Göteborgs stad har på några gator ökat gång- och cykelytor och platser för foodtrucks. Men, i stort försöker svenska privata och offentliga verksamheter, så som trafikförvaltningar, arbeta på som vanligt. Inga stora politiska utspel har gjorts om svenska gators utformning som reaktion på pandemin och de ändrade trafikflödena.

En stad som likt Stockholm varit hårt drabbat av Covid-19 är London. 2017 tog staden fram programmet Healthy Streets som idag blivit i allra högsta grad aktualiserat. Programmet innehåller ett antal hälsoindikatorer för stadsgator som blir än mer aktuella när fler behöver gå och cykla och färre måste åka bil för att bland annat minska luftföroreningar, som anses förvärra coronasymptomen. Hälsosamma gator är enligt programmet: för alla, trafiksäkra, skuggar, sittplatser, bullerfria, gåvänliga, trygga, aktiva, trivsamma och har rent luft. Dessa kvaliteter har tydlig koppling till de sociala, ekologiska och trafikala funktionerna i forskningsprojektet Smarta gators Gatufunktionsindex.

www.healthystreets.com

Programmet avslutas med att konstatera att hälsosamma gator kräver: mer utrymme till gående och cyklister, sänkta fordonshastigheter, minskade biltrafikflöden, mindre skräp, mer grönska och mer delaktighet från det lokala grannskapet. Precis som NACTO konstaterar i sin rapport Streets for Pandemic Response and Recovery slår programmet Healthy Streets fast att stadens gator är grundläggande för människors mentala, fysiska och immunologiska hälsa. NACTO skriver, ”Gator är ett viktigt verktyg i en folkhälsostrategi. De ger plats för människor att vistas och leka i närheten av sina hem och ger dem möjligheter till nödvändig distansering… När vi långsamt övergår från kris till återhämtning måste våra gator ge bättre och säkrare alternativ för alla. Denna policy är också nyckeln till att minska trafikskador och utsläpp. Att utforma våra gator för gående, cykling och kollektivtrafik är även avgörande för den ekonomiska återhämtningen.”

// Alexander Ståhle (KTH)

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close