Erfarenheter från temporära gatuprojekt

Bildresultat för medborgardriven stadsutveckling

Taktisk urbanism

Taktisk urbanism, eller så kallad tactical urbanism som begreppet är mer känt som internationellt, är en växande trend inom stadsplanering. Idén i korthet är att med små, enkla medel och kort tid åstadkomma stor förändring både här och nu och på lång sikt. En definition återfinns i fjärde volymen av Tactical urbanism, utgiven av amerikanska Street Plans Collaborative och CoDesign Studio:

”A city and/or citizen-led approach to neighbourhood building using short-term, low-cost and scaleable interventions, intended to catalyse long-term change.”

Två förklaringar till fenomenets ökade popularitet är att vår samtid präglas av behovet att tillvarata befintliga resurser samt att täthet som ledord för stadsplanering ställer högre krav på ett effektivt platsanvändande där fler funktioner ryms. Taktisk urbanism kan ta sig uttryck i ett tillfälligt food truck-torg i industriområdet som byggs om, en omvandling av outnyttjade parkeringsplatser till uteservering sommartid eller betongblock och gatumålning som ger barn möjlighet att leka fritt i en stenstad. Den förändring som kommer till med små medel agerar pilotprojekt och ögonöppnare för mer permanenta reformer. Dessa går ofta i linje med moderna tankar om levande städer för människor där fotgängare och cyklister ges ökat utrymme på bekostnad av bilars. Några andra begrepp på samma tema är: temporär, tillfällig och flexibel urbanism. Även variationen torde vara ett tecken på idéns spridning.

En stor del av den här taktiska urbanismen utspelar sig på gator. Ofta ses gator som något fixt och beständigt med en enda huvudfunktion – att ta resenärer från en punkt till en annan. Taktisk urbanism i form av temporära gatuprojekt visar på alternativa användningsområden och vilken potential gaturum egentligen har, om vi bara utmanar konventionen om vad en gata är. I själva verket är det bara infrastrukturen i sig som är bestämd, användandet av den är (efter att hänsyn tagits till lagar och regler) högst flexibelt.

USA är ett land som utmärkt sig inom ämnet. Ett tongivande och välkänt exempel är Times Square som i ett tillfälligt experiment med klaffstolar en dag stängdes av för biltrafik. Det enkla försöket blev så uppskattat att det både permanenterades och formaliserades i satsningen ”Pavement to plaza” inom vilket otaliga liknande förändringar av platser runt om New York har genomförts. San Fransisco har också adopterat konceptet under namnet ”Pavement to parks”. Andra exempel på taktisk urbanism från resten av världen är Bogotás Ciclovía som stänger av flera mil gata i staden på veckobasis i syfte att uppmuntra cykling och fysisk aktivitet. I Vorst, Bryssel blev de boende i ett låginkomstområde så trötta på att kämpa för införandet av en bilrestriktiv plan som skulle bidra till en säkrare skolväg att man en dag helt enkelt barrikaderade vägarna medelst planteringssäckar och betongblock som ett praktiskt försök av deras önskan. Resultatet? Opinionen vände och inte mer än två månader senare antogs planen de stridit för.

Temporära gatuprojekt kan initieras av såväl kommunala tjänstepersoner och politiker som på gräsrotsnivå av organisationer eller enskilda privatpersoner. Det som krävs är ett brinnande engagemang och driv. I utlandet är olika medborgarinitiativ en vanligare väg till förändring än i Sverige där vi har en lång tradition av en stark stat som genom formella beslutsprocesser förser oss med det vi behöver. Vi har även på gott och ont ett rigoröst regelverk kopplat till allmän plats och hur den ska utformas. Det är naturligtvis demokratiskt men riskerar att hämma experimentlustan när ledtiden från idé till färdig handling är mycket lång och komplicerad.

Nedan följer en stegvis genomgång över vad som är viktigt vid skapandet av ett temporärt gatuprojekt. Innehållet är baserat på masteruppsatsen ”Somliga gator är somriga gator” innefattande en jämförande analys av samtliga 46 sommargågator som varit uppe på agendan i Sverige fram till 2019, genomförda såväl som nedlagda. Informationen är även hämtad från Street plans collaborative:s böcker i serien Tactical urbanism.

Bildresultat för sommargågator ståhle

Steg ett – planera

Att projektet i sig är kortvarigt gör inte per automatik planeringsprocessen kort, snarare tvärtom, så börja i tid.

Var?

Ett av de första beslut som måste fattas är valet av plats. Stråk- och flödesmätningar är redskap för att hitta potential till folkliv i staden och kan vara användbart. Finns det någon verksamhet i närheten som kan förstärka effekten av projektet, café eller skola? Vilket mikroklimat ger optimala förutsättningar? För en utomhusbio är kanske framför allt en dämpad gatubelysning samt tystnad platsspecifika egenskaper att leta efter.

Hur?

När platsen är bestämd är det dags att tänka igenom hur stor inverkan projektet kommer få på stadens och gatans funktioner, exempelvis sophämtning, utryckning och parkeringsplatser. Tillstånden som måste sökas varierar beroende på hur stor inverkan är och med den även handläggningstiden.

När?

Det kan löna sig att samköra med andra publikdragande evenemang i staden för att enkelt locka besökare. Även ett byggprojekt kan vara till fördel – kanske är tillståndsgivare mer generösa på en plats som ändå snart ska göras om? Ett exempel är markmålning där den resurskrävande borttagningen av färgen i vanliga fall kan vara ett hinder. En närstående omasfaltering löser problemet. En annan möjlighet är att en plats blir tillgänglig tack vare en byggnation som stänger av biltrafiken.

Steg två – förankra

Förändring är kul men jobbigt och motstånd kommer att mobiliseras. En styrka i temporära gatuprojekt, tillika effektivt motargument, är just den temporära komponenten som gör det möjligt att när som helst låta allt återgå till det normala. För att ge projektet en rättvis chans är det dock viktigt att inte falla för trycket för tidigt. För att kunna jämföra före och efter behöver förändringen tid att sätta sig och beteenden anpassas. Med det i ryggen är rådet att våga. Det värsta som kan hända är en återgång till status quo. Inspiration och mod kan hämtas från Paris tidigare borgmästare Bertrand Delanoë som trots starkt motstånd och varsel om trafikkaos trodde på sin idé att sommartid inskränka biltrafiken till förmån för konstgjorda sandstränder längs med Seine. Dessa urbana stränder som fick namnet Paris Plage är idag ett mycket uppskattat och till största del sponsorfinansierat evenemang.

Om gatuprojektet handlar om en omprioritering från bil- till gångtrafik (vilket det i många fall gör då bilen ockuperar en stor del av stadens ytor idag) trampar det ofta på ömma tår. En vanlig invändning från näringslivet handlar om att begränsad biltillgänglighet försämrar kundunderlaget. Försök att fokusera dialogen bort från vad som försvinner och mot vad som tillkommer. Lyft fram på vilket sätt projektet kommer att locka nya kunder, exempelvis i form av ett större och mer långsamtgående fotgängarflöde.

Samtala och samarbeta också gärna med gatans aktörer om utformningen. Det är inte alltid helt lätt att få kontakt och gensvar så en god idé är att ge sig ut på platsen och knacka dörr istället för att kommunicera skriftligt. 

Steg tre – det formella

För att genomföra ett större temporärt gatuprojekt krävs i regel ett politiskt beslut. Här har kunnat konstateras att sannolikheten att få igenom idén ökar om oberoende tjänstepersoner initierar och bereder ärendet. Dessa kan med fördel utnyttja illustrationsbilder och förankra förslaget hos intressenter, innan det tas upp för beslut i politiken. I beslutsskedet har det också visat sig vara en fördel om projektet kan härledas till någon form av strategisk plan som kommunen arbetar mot långsiktigt, exempelvis att man ämnar öka attraktiviteten i ett visst område, strävar efter att förändra prioriteringen av trafikslag eller har ett mål om att vara en evenemangsstad.

För att få genomföra ett temporärt gatuprojekt måste man ansöka om tillstånd hos polisen. Det kräver precisa beskrivningar över vad som ska ske och platsanspråk. Efter att polisen gett ett första godkännande skickas ärendet på remiss till trafikkontoret som gör en egen bedömning och därefter returnerar frågan till polisen som slutgiltigt godkänner eller avslår – trafikkontorets tillåtelse är inte en garanti. Ytterligare instanser kan blandas in om det handlar om mer omfattande påverkan på befintlig miljö. Om trafikflöden påverkas måste exempelvis en trafikanordningsplan skickas med i bilaga. En parklet är inget undantag och att betala p-avgiften räcker inte för att fritt få använda platsen. San Fransisco har tagit fram ett särskilt arbetssätt just för genomförandet parklets som finns samlat i den pedagogiska guiden ”San Fransisco parklet manual”, länkad till i referenslistan.  

För att få ekonomin att gå ihop är sponsorer en möjlig väg att gå. Vanligtvis kommer de vilja ha något i gengäld och istället för rena pengar kan en win-win-lösning vara ett bidrag i form av någon aktivitet där deras logga syns eller som är kopplad till verksamheten.  

Steg fyra – skapa en plats

När projekten planeras är det lätt att bygga upp ett förslag som varken är tidsmässigt eller ekonomiskt möjligt och som i praktiken blir en halvmesyr av vidlyftiga idéer. Försök att fokusera resurserna på det viktigaste och att göra just det fullt ut för att säkra att projektet uppnår den tydliga förändring som avsågs. Att måla om och återanvända möbler är ett sätt att hålla nere kostnader.

Vissa kommuner har lånat ut marken gratis till de som engagerar sig i projektet. Risken att kommunen anklagas för att snedvrida konkurrensen måste dock beaktas.

Om planen är att stänga av platsen för motortrafik har det upprepade gånger visat sig att en skylt inte är nog för att stoppa smitare. Här behövs fysiska hinder och möbler som talar ett tydligt språk – bilar ska inte passera! I dessa fall kan med fördel en plats i anslutning till befintlig gågata eller annan lågtrafikerad miljö väljas. Påverkan på framkomligheten blir på så vis inte lika radikal.

Slutligen, bortse inte från kontexten. Idealet är ofta soliga och varma dagar men merparten av tiden ser tyvärr inte så ut. För att få till ett riktigt lyckat och välbesökt projekt bör man se till att det kan upplevas även i sämre väderlek. Vilken verkar vara den dominerande vindriktningen? Kan man bygga någon form av vindskydd? Sätta upp takskärmar? Rent av utnyttja regnet till en vattenlek?

Steg fem – engagera

När temporär urbanism diskuteras talar man ofta om möjligheten att ”låsa upp platsers potential” samt förbättra medborgarnas involvering. Vid en genomgång av två temporära gatuavstängningar i San Fransisco och St Louis konstaterades att delaktigheten av organisationer som planerat evenemang i anslutning till projektet varit en av nycklarna till framgång. Man hade i förväg genomfört personliga möten med bilägare, handels- och grannskapsföreningar för att nå samsyn samt erbjuda dem att delta.

Ett lyckat temporärt gatuprojekt har ofta flera samarbetspartners. Organisatörer bör här tänka igenom var de lägger fokus. Erfarenheten säger att om näringslivet ser en ekonomisk vinning i att delta kommer de självmant att anmäla sitt intresse. Ideella organisationer däremot har andra drivkrafter och behöver ofta ett mer aktivt uppvaktande för att få upp ögonen för projektet. Förbises dessa finns det risk att evenemanget får en huvudsaklig kommersiell prägel. Lyckas men däremot engagera föreningslivet skapar det ofta ringar på vattnet och lockar fler frivilliga. 

Ett temporärt gatuprojekt ger också en unik möjlighet till en nära och direkt medborgardialog. Här finns chansen att mötas på plats, mitt i förändringens epicentrum. Själva essensen i de här projekten är att de är tillfälliga, formbara, flexibla, prövande och utredande. De ger en naturlig ingång till samtal om platsen och kan väcka nya tankar hos invånarna samtidigt som de ger en möjlighet för andra röster än vanligt att höras.

Steg sex – gör reklam

En temporär omvandling av gaturummet har sannolikt, tack vare överraskningsmomentet och exklusiviteten, större nyhetsvärde. Utnyttja det! Informationsspridningen är av stor betydelse för ett tillfälligt projekt då perioden som står till buds för att locka besökare är begränsad. En iakttagelse är att det även finns stor potential för medborgarjournalism, det vill säga privatpersoners spridning genom främst sociala medier, förutsatt att något uppmärksammansvärt tar plats på gatan. Det kan med fördel vara ett konkret föremål som blir omdiskuterat och spritt. Två bra exempel är Stockholm stads konstinstallation ”Fountain” och ”Popcornen” på en av Örebros sommargågator.

Steg sju – utvärdera

Något som många gånger försummas är en systematisk utvärdering innefattande ävem ”före”-mätningar, trots att det är fundamentalt för att få kunna visa på skillnader och resultat och på så vis få ut något mer allmängiltigt och långvarigt av försöket.

Vad man bör mäta beror på vilka mål man satt upp med projektet. Några exempel återfinns i tabellen.

MålFaktorer att undersöka
Förändra tankesätt om trafik i staden, visa på alternativ användningAttityder kring bl.a. bilrestriktioner, prioriteringar och utformning
Minskad klimatpåverkanResvanor, luftföroreningar, trafikflöden, ljudnivåer
Ökad trafiksäkerhetHastigheter, väjningsbeteenden
Ökad fysisk aktivitetFörändring tankesätt/motionsvanor
Ökade vistelsevärden, aktivera platsBesökares upplevelse av platsen, fotgängarflöden, användning av platsen
MarknadsföringProjektets spridning i media

En vanlig genväg är att endast gå igenom de kommentarer som kommit in spontant. Med ett sådant tillvägagångssätt kommer utvärderingen med stor sannolikhet inte spegla den allmänna uppfattningen utan domineras av negativa röster.

Bildresultat för sommargågator stockholm.se

Från temporärt till permanent…

Sammanfattningsvis är ett temporärt gatuprojekt inte gjort i en handvändning och det är viktigt att förbereda sig på svårigheter längs vägen. Samsyn och samarbete mellan aktörer på platsen, intressenter och projektledare ökar chanserna att genomföra ett lyckat projekt. En annan sak att ta med sig är att det motstånd som eventuellt mobiliseras inför projektet inte sällan ger med sig när allt väl är på plats. Några citat från intervjuer och utvärderingar om sommargågator runt om i Sverige exemplifierar:

”Inför att man skulle göra det var det en del synpunkter. Media lyfte det och det här med att det skulle försvåra för biltrafik. När det väl kom på plats blev det inte så mkt fokus på själva avstängningen utan mer vad som var på platsen.” (Tjänsteperson på Örebro kommun, telefonsamtal, 25 februari 2019).

”Före försöket var lokalmedias fokus främst hur boende och verksamheter skulle påverkas av den tillfälliga gågatan, med färre parkeringar och oro för störningar från besökare. Under och efter försöket lyfte man fram Tredje Långgatan som en tilltalande plats, och intervjuade besökare och verksamheter uttryckte sitt gillande.” (”Utvärdering av försöket med gågata på Tredje Långgatan 1 maj – 30 september 2015”, Trafikkontoret Göteborg, 2016).

”Jag var väldigt positiv från början men man blir ju triggad när man ser hur mycket folk det faktiskt kan bli.” (Näringsidkare i Höganäs, telefonsamtal, 10 april 2019).

Om aktiviteten kring temporära gatuprojekt i Sverige ska skalas upp behöver genomförandeprocessen antagligen förenklas. Exempelvis kunde regelverket medge att platser upplåts för tillfälliga installationer utan exakt specifikation över vad som skulle ske där.

Medvetenheten om hur offentlig plats kan nyttjas av gemene medborgare behöver sannolikt också öka hos Sveriges befolkning. Som en tjänsteperson på Göteborgs stad funderar i en telefonintervju från 28 februari 2019: ”Man måste då prata om att offentlig plats faktiskt kan användas, oavsett vilken aktör man är. Där har vi en tradition i Sverige av att man som medborgare inte ser att man kan använda offentlig plats till att göra olika saker. Man kan fundera på om det bygger på att vi inte använder gaturummet och det offentliga ytorna på det viset i Sverige […] medan det i andra länder mer är en plats där man möts och tillbringar en stor del av sin tid. Vi koncentreras mer till lekplatser och speciella rekreationsområden men det vardagliga sker inte i gaturummet. […] Vet man som medborgare ens om att utrymmet är allas och att det är till även för dig och dina idéer? Det är spännande ur ett kommunalt perspektiv. Hur ser det här erbjudandet ut?”

Temporära gatuprojekt opererar ofta i gränslandet mellan motorfordonstrafik och andra lättare transportslag som gång och cykel så här behövs mer framåtanda och mod hos politiker att gå från ord till handling gällande omprioritering. Konceptet kan utnyttjas som ett pilottest inför i princip alla förändringar av gaturummet. Praktiska tester kan på så vis ligga till grund för åtgärdsval och kostnaden vägas upp av uteblivna fel i den permanenta infrastrukturen.

Ett sätt att övergå från temporärt test till permanent förändring är att successivt utöka varaktigheten på projektet så att övergången till en bestående lösning till slut inte är stor. Det är inte alltid resursmässigt möjligt att behålla exakt samma utformning vad gäller utrustning och möbler, det viktiga är att grundidén, exempelvis en tryggare övergång för fotgängare, består.

Avslutningsvis ska dock sägas att ett lyckat temporärt gatuprojekt inte garanterar en fri väg för permanent förändring. Många gånger kanske den temporära lösningen ackompanjeras av speciella förutsättningar, till exempel en konstinstallation, anställda på platsen eller sommar, och att det därmed inte anses finnas underlag för detsamma på helårsbasis. Men, det är onekligen ett steg på vägen och en förändring i rätt riktning.

//Vera Esaiasson, civ ing stadsplanering, KTH

Referenser och lästips

Esaiasson, V, 2019, Somliga gator är somriga gator, Masteruppsats LU, https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8981318   

San Francisco Parklet Manual, https://groundplaysf.org/wp-content/uploads/Parklet_Manual_UPDATE-November-2019.pdf

Open Street Project, https://openstreetsproject.org/

Tactical Urbanism Guide, http://tacticalurbanismguide.com/

The Better Block, http://www.betterblock.org

Parking Day, http://www.parkingday.org

Guerilla Gardening, http://www.guerrillagardening.org

Street Vendor, http://streetvendor.org/

Popup City, http://popupcity.net

Nacto Street Design Guides, https://nacto.org/publications/

Ground Play San Francisco, https://groundplaysf.org/

Handbok i medborgardriven stadsutveckling,  https://www.fastighetsagarna.se/globalassets/broschyrer-och-faktablad/ovrigt/handbok-i-medborgardriven-stadsutveckling.pdf?bustCache=1583263858696

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close