Gatufunktionsindex: Test av ett analysverktyg för att mäta gators mångfunktionalitet

Det finns många goda skäl att anta en mer mångfunktionell syn på gatans roll i staden. Gator behövs för att människor och varor ska komma fram men utgör också en plats för stadsliv. Gator kan spela en viktig roll i städernas klimatanpassning och förebyggande klimatarbete genom att främja hållbara färdsätt, utgöra spridningskorridorer och inrymma livsmiljöer av värde för den biologiska mångfalden. Likväl spelar gatan och dess utformning stor roll för möjligheterna till ekonomiskt utbyte och attraktivitet för olika sorters omgivande verksamheter. Gator har också flera tekniska funktioner att fylla så som dagvatten- och ledningsstråk. I takt med att städer urbaniseras och därmed konkurrensen om marken och gatuutrymmet ökar, aktualiseras kraven på gators mångfunktionalitet. Hur gator yteffektivt kan inrymma denna mångfald och samtidigt stötta funktioner av central betydelse för stadens sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhet är en central fråga i forskningsprojektet Smarta gator.

För att kartlägga mångfunktionalitet i gatumiljö har forskningsprojektet ”Smarta gator” under våren 2019 utvecklat en idé till gatufunktionsindex. Syftet är att gatufunktionsindexet ska kunna användas för att analysera gators funktionalitet, en slags bruttolista för gatufunktioner. I nästa steg kan gatufunktionsindexet även användas som ett analysstöd för att undersöka hur olika gatuutformningar (exempelvis gatubredd) kan tänkas påverka sammansättningen och mängden funktioner och hur de kan tillgodose olika aktörers behov/krav. En gatas användning och funktion kan inte bara förklaras med hur gatan är utformad i snäv fysisk mening. Funktionen kommer också från gatans läge i förhållande till andra platser och det överordnade trafiksystemet samt markanvändningen i omgivningen. Syftet med gatufunktionsindexet är emellertid inte att förklara varför vissa funktioner uppstår, utan helt enkelt beskriva vilka funktioner som finns i gatan. Utifrån denna beskrivning kan gatans utformning, bredd och läge bättre analyseras och förstås.  

Urvalet av funktioner har baserats på en genomläsning av nationella och internationella guider som behandlar olika gatufunktioner, exempelvis Urban Mobility, Health and Public Spaces: Reshaping Urban Landscapes (2018), Urban Mobility Innovation Index (2017), Global Street Design Guide (2017) och handboken Gata Stockholm (2019).  En viktig princip för urvalet är huruvida funktionen bidrar till hållbar stadsutveckling, så som den exempelvis beskrivs i FNs hållbarhets mål (2018) och UN Habitats New Urban Agenda (2018). Vid sidan av denna genomläsning av guider har även en litteratursökning av empiriska studier utförts som kan ge input till att vikta olika funktioner baserat på deras möjligheter att stödja hållbarhetsmål. För att förenkla och avgränsa gatufunktionsindexet har vi valt ut 100 funktioner.

Efter utsortering av relevanta funktioner så har dessa delats in i ett antal teman, som på ett pedagogiskt sätt sorterar funktionerna i fattbara grupper med referens till andra funktioner och verksamhetskategorier i staden och stadsbyggandet. Från ett socialt perspektiv är funktionerna kopplade till tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet, rekreation, hälsa och stadsliv. De ekonomiska funktionerna handlar om möjligheten till ekonomiskt utbyte i gaturummet men också om de verksamheter som ligger längs med gatan. De trafikala funktionerna handlar om framkomlighet och angöring för olika grupper och färdmedel.  De ekologiska funktionerna handlar om hantering av vatten, luftrening och livsmiljöer för både flora och fauna. De tekniska funktionerna behandlar ICT, resurshantering så som avlopp, avfalla och vatten samt materialens egenskaper så som livslängd och slitagetålighet.

Fig. 1. Gatufunktionsindex, funktionstema och funktionstyper.

För varje utvald funktion har sedan så enkla funktionskriterier som möjligt definierats. Exempelvis identifieras funktionen ”Gående” genom minst 2,5 meter gångbana. Funktionskriterierna för trafiksäkerhet är något mer sammansatta än övriga kriterier då säkerheten beror på både utformning, hastighet och trafikflöde. Indexet ska inte främst ses som en förenklad ”poängsättning” där många funktioner betyder att gatan är bättre, utan indexet visar helt enkelt att gatan har fler funktioner. Däremot kan det vara så att en gata med många funktioner eller en viss uppsättning av funktioner är viktigare för hållbar utveckling. Att kunna vikta indexet beroende på hållbarhet kommer att utforskas vidare inom forskningsprojeket. Ett annat och kanske viktigare syfte med indexet är som analys- och forskningsverktyg, som relativt enkelt funktionskarterar en eller flera gator för att kunna göra jämförelser kring funktionssamband och funktionskluster, i relation till gatutypologi, läge, geometri och utformning.

För att testa gatufunktionsindexet inventerades sju befintliga gator i Stockholm under april 2019.

Katarina Bangata 22 (Lokalgata) Gatufunktionsindex: 64

Ringvägen 82 (Huvudgata) Gatufunktionsindex: 58

Götgatan 96 (Huvudgata) Gatufunktionsindex: 55

Götgatsbacken 11 (Gågata) Gatufunktionsindex: 49

Rutger Fuchsgatan 22 (Lokalgata) Gatufunktionsindex: 39

Bjurholmsgatan 32 (Lokalgata) Gatufunktionsindex: 27

Nynäsvägen (Motorväg) Gatufunktionsindex: 16

Av de undersökta gatorna visade sig Katarina Bangata inrymma flest funktioner. Den inventerade sträckningen av Katarina Bangatan är en bred esplanad med gott om vistelseytor, stora träd och begränsad biltrafik. Utifrån gatufunktionsindexet fanns en betydande mångfald av framförallt sociala och ekologiska funktioner. En annan gata med många sociala funktioner var gågatan Götgatsbacken. Götgatsbacken saknade emellertid flera trafikala och ekologiska funktioner. Av de inventerade gatorna innehöll huvudgatorna Götgatan och Ringvägen flest trafikala funktioner. Ringvägen inrymde flera ekologiska funktioner men saknade desto fler sociala funktioner. Relativt få funktioner fanns på lokalgatorna Rutger Fuchsgatan och Bjurholmsgatan, där en övervägande del av gaturummet används till biltrafik och parkering. Minst antal funktioner hade motorvägen Nynäsvägen, som endast rymde några tekniska och trafikala funktioner.

Fig. Antalet funktioner inom olika tema enligt Gatufunktionsindex för de sju testade gatorna.

Några preliminära slutsatser som kan dras från denna första inventering är exempelvis att; breda gator kan men behöver inte vara mer mångfunktionella, antalet sociala funktioner ökar med låga hastigheter, antalet ekologiska funktioner ökar med träd och grönytor, antalet trafikala funktioner ökar med gatubredd i kombination med separering av körfält och banor, ekonomiska funktioner ser ut att öka då andra funktioner ökar. Den mycket vanliga lokalgatan (Bjurholmsgatan) med trottoarer, kantstensparkering och körbanor, samt motorvägen (Nynäsvägen) ser ut att ha störst potential för ökad mångfunktionalitet. Dessa preliminära slutsatser, och många fler frågor som detta index skapar, kommer att utforskas vidare inom forskningsprojektet Smarta gator.

Gatufunktionsindexet ska i dess nuvarande form också ses som en betatestversion. Vi vill därför gärna få synpunkter på hur den skulle kunna förbättras.

Här är vårt första utkast till gatufunktionsindexets funktioner, tema, typer och kriterier.

Funktion Typ Tema Kriterier
Sittplatser Stadsliv Social bänk, mur, trappa eller liknande
Vistelseyta Stadsliv Social 1 p > 3 m gångbanebredd
Väderskydd Stadsliv Social objekt som ger skydd för sol, regn och blåst utöver byggnad
Sol Stadsliv Social lägre hus än gatubredd
Offentlig konst Stadsliv Social finns
Evenemang Stadsliv Social 1 p > kan stängas av för fordonstrafik
Offentlig toalett Stadsliv Social finns (ej tillfällig)
Lek Stadsliv Social bilfritt eller gångfart
Möblerbarhet Stadsliv Social > 1 m möblerbar zon
Trädgård Rekreation Social finns (privat eller offentligt)
Lugn och ro Rekreation Social buller under 55 dB(A) vid fasad (samtalston)
Frisk luft Rekreation Social bilfritt
Bollspel Rekreation Social bilfritt
Picknick/Solbad Rekreation Social bilfritt och gräsmatta
Mötesplatser Rekreation Social naturliga samlingspunkter eller torgytor
Löpträning Rekreation Social bilfritt minst 5 meter eller gångfart
Utegym Rekreation Social finns
Odling Rekreation Social finns
Läsbarhet Trygghet Social få markeringar och skyltar
Överblickbarhet Trygghet Social fri sikt över hela gaturummet (inga prång)
Dagaktiva lokaler Trygghet Social finns
Kvällsaktiva lokaler Trygghet Social finns (öppna mellan kl.21-22)
Byggnadsentréer Trygghet Social < 15 meter mellan entréer längs fasad (snitt)
Säkert gående vuxna Trafiksäkerhet Social gågata. gångfartsområde. 20-gata. vid 30 km/h och mer: nivåskillnad mot fordon och markerad gräns eller buffertzon mot ev. cykelbana. gångfartssäkrad korsning, signalkorsning med < 4 meter passage. Fri sikt 
Säkert för gående barn Trafiksäkerhet Social se gående vuxna. Korsning: enbart mellan gågator eller planskilt.
Säkert för cyklande vuxna Trafiksäkerhet Social gågata. gångfartsområde. cykel i blandtrafik 30-gata med < 1 500 fordon ådt
      vid 30 km/h och > 3 000 fordon eller > 30 km/h: nivåskillnad mot fordon, pollare eller möbleringszon/träd samt markerad gräns mot gångbana. gångfartsäkrad korsning eller mindre än 1 500 fordon på 30-gata eller lägre hastighet. Fri sikt. signalkorsning: markerat och eget utrymme för cyklister. fri sikt.
Säkert för cyklande barn Trafiksäkerhet Social gågata. gångfartsområde. 20 gata. vid 30 km/h och mer, nivåskillnad mot fordon och markerad gräns mot cykelbana. gångfartsäkrad korsning. fri sikt
Säkert för synskadade Trafiksäkerhet Social vid 30 km/h och mer, nivåskillnad mot fordon och markerad gräns eller buffertzon mot ev. ledstråk/taktila stråk. gångfartsäkrad korsning. signalljud vid signalkorsning. korsning med kant. gågata. gångfartsområde. ledstråk/taktila stråk
Säkert för hörselskadade Trafiksäkerhet Social gågata. gångfartsområde. vid 30 km/h och mer: nivåskillnad mot fordon och markerad gräns eller buffertzon mot ev. cykelbana. gångfartsäkrad korsning, visuell signal vid signalkorsning. fri sikt
Säkert för rullstolsburna Trafiksäkerhet Social gågata. gångfartsområde. jämnt underlag. < 2 % lutning. Vid ≥ 30 km/h: nivåskillnad mot fordon och markerad gräns mot cykelbana. ≥ 2 meter gångbanebredd. jämnt underlag. < 2 % lutning. gångfartsäkrad korsning utan kant, korsning i gatunivå. Fri sikt.   < 4 meter bred passage
Torghandel Uteverksamhet Ekonomisk finns
Uteserveringar Uteverksamhet Ekonomisk finns
Förgårdsmark Uteverksamhet Ekonomisk finns
Småhus Bostäder Ekonomisk finns
Flerbostadshus Bostäder Ekonomisk finns
Lätt industri Lokaler Ekonomisk finns
Tung industri Lokaler Ekonomisk finns
Kontor Lokaler Ekonomisk finns
Skola Lokaler Ekonomisk finns
Förskola Lokaler Ekonomisk finns
Handel Lokaler Ekonomisk finns
Restaurang och café Lokaler Ekonomisk finns
Övrig service Lokaler Ekonomisk finns
Gående Framkomlighet Trafikal > 2,5 meter gångbana på en av sidorna
Gående hög kapacitet Framkomlighet Trafikal > 4 meter gångbana på en av sidorna eller gågata
Cykel Framkomlighet Trafikal > 1,5 meter enkelriktad, 3,5 meter dubbelriktad, blandtrafik < 3 000 fordon 30 km/h
Cykel hög kapacitet Framkomlighet Trafikal > 2,5 enkel /4,5 m dubbel/ Blandtrafik: < 3 000 fordon och max 30 km/h
Rullstol/Rullator Framkomlighet Trafikal jämnt underlag och ramp vid nivåskillnader. < 2 % lutning
Moped klass 1 / Motorcykel Framkomlighet Trafikal tillåten
Bil Framkomlighet Trafikal tillåten
Bil hög kapacitet Framkomlighet Trafikal mer än ett körfält i någon av riktningarna
Bil dubbelriktat Framkomlighet Trafikal dubbelriktad
Spårvagn Framkomlighet Trafikal finns
Buss Framkomlighet Trafikal finns
Buss hög kapacitet Framkomlighet Trafikal eget körfält
Farligt gods Framkomlighet Trafikal finns
Små driftfordon Framkomlighet Trafikal > 2 meter gångbanebredd. < 8 % lutning
Stora driftfordon Framkomlighet Trafikal > 3,5 meter < 8 % lutning
Lastbil Framkomlighet Trafikal > 3,5 meter < 8 % lutning
Utryckningsfordon Framkomlighet Trafikal > 3 meter bredd < 8 % lutning
Stanna med bil Angöring Trafikal finns
Garageutfart Angöring Trafikal finns
Bilparkering Angöring Trafikal finns
Varuleverans Angöring Trafikal anvisad lastplats
Avfallshantering Angöring Trafikal angöringsmöjlighet och bärighet klass 2 (bredd dr 5,5 m er: 3,5 m)
Cykelparkering Angöring Trafikal cykelställ finns
Hållplats Angöring Trafikal finns
Belysning gående Serviceteknik Teknisk finns
Belysning cyklande Serviceteknik Teknisk finns
Belysning fordon Serviceteknik Teknisk finns
Markvärme Serviceteknik Teknisk finns på trottoar/gågata
El och fiberledning Resurshantering Teknisk finns
Dagvattenledning Resurshantering Teknisk finns. dagvattenbrunn i gata.
Återvinningsstation Resurshantering Teknisk finns
Avfallsledning/sopsug Resurshantering Teknisk finns
Avloppsledning Resurshantering Teknisk finns
Laddning av elfordon Resurshantering Teknisk finns
Trädgropar Material Teknisk finns
Klimattålighet Material Teknisk klarar -30 till +50
Slitagetålighet Material Teknisk tål tunga fordon i 50 km/h. Ej betong.
Energieffektivitet Material Teknisk aj markvärme, ej betong
Sensorer/kameror ICT Teknisk finns
Dagvattenfördröjning Vatten Ekologisk jordmaterial som fördröjer avrinning
Dagvattenavledning 10 år Vatten Ekologisk avleder allt dagvatten från 10-årsregn
Dagvattenavledning 100 år Vatten Ekologisk avleder allt dagvatten från 100-årsregn
Snöhantering Vatten Ekologisk 2 meter bredd eller markvärme
Livsmiiljö för vattenliv Vatten Ekologisk våtmark, dike, damm
Luftrening Luft Ekologisk träd finns
Temperaturreglering Luft Ekologisk minst 50 % är grönyta (inkl trädkrona)
Livsmiljö för stora träd Natur Ekologisk stor trädgrop finns
Livsmiljö för små träd Natur Ekologisk mindre trädgrop finns
Livsmiljö för fåglar Natur Ekologisk träd eller buskar
Livsmiljö för insekter Natur Ekologisk träd, buskar eller markvegetation
Livsmiljö för däggdjur Natur Ekologisk buskar eller markvegetation
Spridning för fåglar Natur Ekologisk sammanhängande träd eller buskar
Spridning för insekter Natur Ekologisk sammanhängande träd, buskar eller markvegetation
Spridning för däggdjur Natur Ekologisk sammanhängande buskar eller markvegetation
Livsmiljö för markvegetation Natur Ekologisk ej hårdgjord mark
Gröna väggar Natur Ekologisk klätterväxter, fasadgrönska
Ätbara växter Natur Ekologisk finns

// Tobias Nordström, Alexander Ståhle, Malin Dahlhielm, Louise Bergström, Ulf Ranhagen, Jonas Sundberg, Meta Berghauser Pont, Ioanna Stavroulaki

Annonser
Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close